Snart har vi en skolpojke!
I augusti ska vår Walther börja förskoleklass! Egentligen skulle han börja förra hösten, men med tanke på hans autism så fick han vänta ett år och som den gossen har utvecklats! Men han har svårigheter, det går inte att komma ifrån.
Idag har vi träffat den personal som tar emot han på förskoleklass och på fritids till hösten tillsammans med hans nuvarande fröken S och ett par specialpedagoger. Det känns in nuläget ganska ok, en resursperson kommer att vara med honom under de första 2 månaderna och jag hoppas att det blir så även sen! Hans nya fröknar va jättetrevliga och tillmötesgående. Så nu känns det faktiskt rätt bra att han ska börja skolan!
Sen ringde de från LSS (Lagen om särskild Stöd och Service till vissa funktionshindrade) och sa att vi fick utökad avlastningstid på Hattstugan, dock inte som vi ville. Vi ville ha torsdag- lördag istället för torsdag-fredag varannan vecka. Men det blir torsdag-fredag varje vecka! Han trivs så bra och till hösten kommer detta bli jättebra för han är ledig fredagar i skolan och då hade han ev fått långdagar på fritids där det är ännu mer barn än i skolan. Hattis blir lugnare för han och det känns tryggt för oss också eftersom just stora grupper är jobbigt för Walther. Och det är största dilemmat inför hösten att det är stor klass, 22 barn! Men det gäller att se framåt och inte måla “fan på väggen”!
Jag mår mycket bättre och kan se mer framåt nu än förut, jag känner mig gladare och positivare. Det är underbart! Medicineringen har kommit igång och jag får hjälp från hemstöd, imorgon kommer de och vi ska ordna lite strategier för hur jag ska lägga upp min vardag så det ska fungera för alla! Det är skönt! Jag är glad och tacksam över den hjälp jag får!
Det jag saknar är energin och lusten att skapa, men det ska väl snart återfinna sig! Jag ska försöka lite ikväll tänkte jag, bara lite grann, men vi får se hur det blir med det! Nu ska jag bara ta det lugnt en liten stund! Är så trött! Tar mer på mina krafter än jag tror att gå på möte!
Skönt att inget är planerat utan det blir en lugn skön hemmakväll! Välbehövligt att hela familjen får en kväll tillsammans på hemmaplan! För nu återgår till Peter till vanligt kvällsjobb igen och jag och Walther får va hemma själva på kvällarna!
Vet inte vad jag ska skriva om mera.
kram
