Kvällspyssel

Efter ännu mer plock i köket, lite mat, mer plock och fika hos min farmor kände jag för att bara varva ner. Såg någon bild där man gjort egna fidget spinners med pärlor. Testade detta såklart! Fick dem inte helt stabila men ska köpa grövre ståltråd. Försökte med spik men fick den inte kapad med min avbitartång. Kapade istället knappnålar och hade i mitten och fäste med lim från limpistol. Funkar sådär. Ska, se om min far har nån bättre idé, han brukar kunna komma på bra lösningar:)

Såhär fina blev dom:

Det du behöver utöver nåt bra och stadigt i mitten är pärlor, rund pärlplatta av den mindre storleken, strykjärn och bakplåtspapper samt lim o limpistol.

Tyvärr har jag bara en rund platta. Så ska köpa fler. På så sätt kan man göra fler delar samtidigt.

Ska återkomma när jag kommit på en bra lösning på ”mittenproblemet”. 

Nu ska jag sova! Imorgon fm ska jag hämta hem min älskade Walther. 

some_text
Continue Reading

Tomt tyst och litet litet minus. 

Tomt och tyst här. Peter sover första natten i sin lägenhet och Walther är på Hattis tills på fredag. Saknar ljudet från hans tv och väntan på att han somnat så jag kan gå upp och stänga av den. Han carreer ledsen idag vid lämning. Väldigt inne i sig själv. Någon av barnen lyssnade på musik och en annan stod och ropade av lycka när han kom dit. Walther var besvärad av oväsendet och bröt ihop. Garanterat inte bara pga oväsen utan att han vet hur det är här hemma, han vet att jag mår dåligt. Min älskade pojk! Det gav mig så mycket ångest! Usch! 

Ikväll var jag på Viktväktarna. Och ett litet litet minus blev det allt. – 0,2kg, inte mycket. Men minus är minus! Och jag är stolt för minsta lilla minus vågen ger. Och med tanke på att jag unnade mig i midsommar, mår dåligt och småäter (mest frukt och grönt) så var det lycka att se att det var minus på vågen. Var rädd att det skulle bli ett plus! 

Nu återstår 1 kg till delmål 2 och 10% samt 1,2kg till 10kg! Nääära nu. Tycker ändå det gått snabbt dit, trodde inte att jag kunde fixa detta så bra! Hur dåligt jag än mått senaste tiden har jag kämpat med viktväktarna. Och det är det som är bra. Du får äta typ allt i begränsad mängd. När jag mår dåligt tröstäter jag. Men då frukt och grönt (det mesta) är gratis i smartpoints så är det sånt jag äter. Jag gör medvetna val! Jag har kakor i skåpet, men de typ äcklar mig! 

Usch vilket skrytinlägg detta blev. Inte meningen… men jag är stolt över mig själv! Och låt mig vara det! 

some_text
Continue Reading

Det gick inte riktigt…. 

Men nästan!

Ja det där med att ha klarat – 10kg före midsommar sket sig. Har 1,4kg kvar till – 10 kg. 1kg kvar tills jag nåt 10% viktnedgång. Och 2,2kg kvar till delmål 2!

Visst var bitter innan midsommar att jag inte klarade det. Men som min coach och flera andra sagt, jag har en tuff period på många plan: hemma, familjen, separation, jag har varit dålig. Så många faktorer spelar in och ibland låser sig kroppen. Dock blev det ju efter scoutlägret att jag slarvade. Jag valde medvetet av många skäl att inte räkna smartpoints under lägret. Sen kom ju massa emellan och jag började tröstäta pga ångest. Resulterade i + på vågen. Den tog jag tag i allt igen! Har dock medvetet valt att inte räkna smartpoints i midsommar. Men varit hård nu och räknat. Blev miss med planeringen igår inför sommarfesten… Men gick bra ändå! 

Allt känns ok trots situationen omkring! 

Men jag är spänd inför morgondagens invägning! Hoppas på litet minus i alla fall! 

some_text
Continue Reading

Bröllopsdag med ångest och tårar! 

Idag är det 12år sen vi sa Ja i Mobackens kapell jag och Peter! Vi skulle firat sidenbröllop. Istället har dagen inneburit ångest och tårar! 

Det går inte rädda det som är. Om en vecka bor vi inte tillsammans. Papper ska skrivas på om skilsmässa. Möbler ska flyttas från det som var vårt hem, och andra möbler ska flyttas in här i detta som blir mitt och Walthers hem. 

Ångest ångest ångest just nu! Samtidigt blir det skönt att börja på nytt. 

Tacksam att jag har Carola att prata med! 

some_text
Continue Reading

Trött efter en bra dag! 

Ligger i soffan (gjort sen en vecka tillbaka) ser på Det stora tårtslaget på sjuan. Björn-Ali vann hela tävlingen, grattis. Nu efter finalen är det tillbakablickar och tips och trix om hur man gör bästa och goaste tårtan! Intressant!

Imorgon skulle jag åkt med Alfhem till Hjo mellan 12 och 16. Men orkar inte riktigt, har inte råd och sen är Walther hemma. Morfar hämtar kl 15. Så vill umgås med min älskade son lite extra! Just nu är ångesten stor när jag lämnar honom! 

Men åh va, skönt det ska bli skönt med sovmorgon imorgon. Tror Walther tycker det också!

Jag sover på ett sätt bättre nu sedan medicinändringen. Men samtidigt just nu så har jag svårt att sova, eller iaf få djupsömn. Känner mig inte utvilad. Ständigt trött. Detta ökar min ångest ännu mer! 

Men förhoppningsvis ska detta bli bättre också. Eller det SKA bli bättre! 

Walther hämtas som sagt av morfar imorgon för att sen tillbringa ett par dagar hos farmor och farfar. Peter jobbar hela lördagen. Vad jag ska göra vet jag inte riktigt. Städa resten av lägenheten kanske? Halvvägs eller nåt… 

Om nån vill ha en kopp kaffe så varmt välkommen hit! 

some_text
Continue Reading

Vildmark – 17. Del 2.   Hemfärd Tidigare! 

Walther orkade inte mer. Vi hade en plan för dagen om vi skulle varit kvar. Walther och jag skulle greja med ved, fixat med knopar m.m. när de andra gick på vandringen på 8km. Vi skulle sen ta bilen till lunchstället och umgåtts och ätit med vår patrull. Men Walther ville inte. Vi tog beslutet att åka hemåt. 

Var med på storsamlingen, gjorde Hon är för fanan som hissades,  sjöng scoutsången och tackade att solen kommit fram. Sen blev det avsked med gänget. Walther fick kramar och så fina ord från ledare och barn i vår patrull. När vi åkte vinkade dom åt oss. Det var nästan så man blev tårögd. 

På vägen hem stannade vi till i Mölltorp och köpte glass. 

Vi har haft fantastiskt dessa dagar trots allt. Vi har bestämt att vi ska ha eget scoutläger i sommar bara vi i familjen. Sova i tält, laga mat ute och ha slaskgrop! Det är mycket viktigt enligt Walther!

Här får ni gårdagens bilder igen fast i större format. 

Skylten som visar att detta är vår ”by” !

Vår ”by”, bakom Tipin är diskbänk och slaskgrop. Missade tyvärr att fota detta.
Inne i Tipin, där vi hade brasa, myste, åt och samlades. Igår grillade vi marsmallows där.

Vår fina Tipi! Flera kårer var lite avundsjuka på denna;)

Tack Thomas och Gabbi för fina dagar. Tack Johanna för all god mat. Och tack alla ungar i Tidaholms Scoutkår, Upptäckarna, patrull Falkarna för dessa dagar. Ni är fantastiska! Tack för att ni är så snälla mot Walther och hjälper honom när det kärvar! Vi har lärt oss massor! 

Tack även till Scoutförbundet distrikt Skaraborg för dessa dagar! 

some_text
Continue Reading

24 dagar träning – Dag 4

Ännu en dag på utmaningen avklarad! Igår som var de 3e dagen var det riktigt jobbigt! Usch! Idag gick det mycket lättare! 

Men tror det sägs att dag 3 på nya vanor är jobbigast! Men idag var det både roligt och enklare trots att det ökas på varje dag. Delade upp passet på 3 omgångar +planka! Så mycket enklare och roligare! 

Promenaden gick undan. Under ca 300 m joggade jag. Jättenöjd och stolt att jag klarade det! 2km gång 0,3 km jogging. Undrar om jag kan klara hela rundan jogging på dag 24? Sätter det som mål! Nu är ni läsare vittnen på det! 

Shit va gav jag mig på nu? Haha!

Innan jag gick rundan skar jag upp massa grönsaker och satte en omgång grönsakssoppa på kokning. Den puttrade bra på spisen medan jag och Gel gick rundan. Hann till och med köra passet innan den var klar! Och god var den. Jag har svårt för soppa, men såhär med mycket grönsaker, oredd och inte mixad så är det hur gott som helst. 

Edit: nu är filmen uppe… Har ju fått lägga in via Youtube. Då det inte riktigt funkade o lägga in direkt här. Dock är klippet felvänt. Någon som vet hur jag får klippen rättvänt förutom att vrida kameran vid filmtillfället? 

some_text
Continue Reading

24 dagar träning – Dag 3

Har inte riktigt hunnit träning idag. Gjorde den ikväll. Missade dock powerwalk! Borde inte skylla på nåt annat än mig själv. Men det har varit fullt upp idag. Och när tiden fanns öppnade sig himlens portar! Men imorgon tar jag igen den. Då har jag inget att skylla på mer än mig själv! 

Videon är på g! Tar en stund att ladda upp! Edit här är videon:

some_text
Continue Reading

Jag och min ADHD!

Sedan jag var barn har jag varit en energisk person som alltid haft svårt att sitta still. Alltid myror i brallorna. Svårt att göra klart det jag påbörjat och även lekt samma lekar om och om igen! Blir gärna fast i ett visst “träsk” m.m.

I skolan märktes det inte av så mycket på skolarbetet. Jag lärde mig läsa och skriva tidigt. Hade en av de svårare läseböckerna när fröken skulle ge oss läseböcker efter “nivå”, tyckte om att lära mig saker i skolan. Men jag var mobbad, lekte mest för mig själv eller med barnen på särskolan, där fick jag vara den jag var och jag brydde mig inte om att barnen på särskolan betedde sig annorlunda, hade udda utseende eller hade svårare att göra vissa saker t.ex. balansgrejer… jag hade urkass balans själv!

Jag hade otroligt taskig motorik, både grov och finmotorik, något som delvis finns kvar och sätter hinder för mig! Gymnastiken var nog det ämne jag verkligen inte gillade. Jag blev vald sist, jag blev skrattad åt när jag inte kunde hålla balansen i balansövningar. Jag orkade ALDRIG springa slingan på 1 km utan gick alltid och blev skrattad åt att jag tog hela gymnastiklektionen till att gå runt slingan istället för att spela fotboll eller ha friidrott. Oftast sprang vi slingan som uppvärmning. Jag hade tur som hann med en eller två hopp över ribban eller ner i längdgropen efter att ha sprungit slingan. Nu berodde det kanske inte bara på mina motoriska problem av NPF (Neuropsykiatriska funktionshinder) Utan också av min kraftiga övervikt som jag tidigt hade! Men det spelade stor roll!

Jag tränade min motorik hos en speciallärare Gudrun, fick träna finmotorik genom att följa streck med en penna, klippa i linjer m.m. Grovmotoriken främst balansen tränades på balansplatta m.m. Fick även specialträning motoriskt ihop med ett par andra barn som hade vissa motoriska svårigheter. Dessa gymnastikpass gillade jag, vi hade ju alla svårigheter och fick extra träning. Ingen skrattade åt andras misstag om inte den som gjorde misstaget själv skrattade åt det. Det var roligt att röra på sig!

Jag hade en tuff barndom med föräldrar som skiljde sig m.m. Så att jag betedde mig som jag gjorde ibland med utbrott, söndertrasade glasögon m.m. var ingen som egentligen brydde sig om först!

Men visst fanns det frågetecken om det inte var något “fel” Och mellanstadiet var en period jag helst glömmer, det var som en dimma av utbrott, mobbning, jag var dum i huvudet, ful, tjock, en människa som inte var något värd (mina egna tankar just då)!

När jag började på Stengärde hos Bengt-Åke, Katrin, Erik och Tommy hösten 1996 så började vissa pusselbitar komma på plats. Jag fick mer hjälp i vissa ämnen. Ridningen blev min räddning när jag mådde dåligt! Jag har sagt det förr och säger det igen utan Stengärde hade jag nog inte levat! De är mina änglar!!

Under min tid på Stengärde började en utredning för NPF göras och jag fick hösten 1999 diagnos DAMP ”Deficits in attention, motor control and perception” = Svårigheter med uppmärksamhet, motorik och uppfattning. På denna tid fanns det inte mycket forskning kring dessa diagnoser och mediciner fanns nog inte. Så mycket hjälp fick jag inte mer än att jag fick hjälp med skolarbetet, vissa ämnen behövde jag mindre grupp än andra ämnen. De ämnen som jag var mest intresserad av var de jag presterade bäst i t.ex. hemkunskap, musik och bild. Jag började ju ha lite mer lektioner med gamla klassen i 7an, 8an 9an. i 9an gick jag nästan enbart med gamla klassen = svår tid!

Gymnasiet gick bättre än förväntan! Jag fick nya vänner. Jag fick extra hjälp med engelskan Annars klarade jag de flesta ämnena riktigt bra. Jag läste omvårdnad och i de flesta vårdämnena presterade jag bra, var ju intresserad av dom.

Men efter studenten var det tufft! Att gå från rutin med skola och fasta tider så skulle jag plugga på högskolan där det inte var lika lärarstyrt, högre krav på inlämningar och tentor. Mer pluggande hemma även om vi hade ledig dag i skolan var jag ju inte ledig utan skulle plugga!

Att jobba var jobbigt om jag inte hade tydliga arbetsordningar… Och värst var väl att en dag jobba kväll sen dag och sen dag igen! Fasta tider funkade bäst! Och helst samma vårdtagare hela tiden! Vilket inte fungerade såklart!

Tog lååång tid innan jag kunde få hjälp med detta….

Sommaren 2011 blev jag inlagd på Allmänpsyk. i Falköping. Jag var utkörd och läkaren sa att jag drabbats av utmattningsdepression dvs gått i väggen.  Något jag inte kunde ta till mig. Jag var arbetslös sen ett år tillbaka och inte kan jag gå i väggen utan att jobba? Man jobbar sig väl in i väggen eller?? Doktorn förklarade att min situation med ett barn som har ett funktionshinder som krävde att vi åkte i princip varje vecka till habilitering för träning m.m. och en man som jobbade mycket och med min “ryggsäck” så var det inte ett dugg konstigt att jag gått i väggen! Troligen hade jag gått i väggen låååångt tidigare men inte märkt det! Jag fick medicin för depression och lugnande medicin! En remiss för att göra en ny NPF-utredning gjordes (som senare försvann någonstans på vägen). Låg inlagd en vecka och sen hem. Inte mycket hjälp mer. Primärvården skulle ta över! Träffade en psykiatrisjuksköterska två gånger… inget mer… Vi fick hjälp av LSS med avlastning på Hattis för Walther. Jag fick börja på Alfhem och komma ut och träffa folk! 10 mån efter första inläggningen var det dags igen.. inläggning 1 vecka, medicinjustering och annan medicin för ångesten och även sömntabletter. Ny remiss för NPF-utredning gjordes! Sen hem… samma visa igen primärvården gjorde inte mkt! En enda läkare lyssnade på mig och faktiskt lyssnade på mig! Men hen var sen under en tid tjänstledig och då tog en annan läkare över och den skrev bara ut mina mediciner och inget mer… inga samtal, ingenting! Bytte sedan till Hälsocentralen i Hjo och där ville inte ens dr förnya recept UTAN att ha träffat mig och genomgått grundlig hälsoundersökning och DÅ fick jag förhöjd dos av antidepressiv medicin! Jag fick börja arbetsträna på AME Gnistan och senare Villan. Arbetspsykologen sa rätt snabbt att utredning MÅSTE göras snarast! Det tog ändå ytterligare 1 år! Min dåvarande psykolog på Häslocentralen snabbade till slut på det ordentligt ihop med psykologen på Gnistan och 2014 gjordes utredningen. I augusti 2014 bekräftade dr på öppenspsykiatriska mottagningen att jag hade ADHD samt Atypisk Autism! (Klicka på diagnoserna för att läsa mer… orkar inte skriva). Jag fick då Concerta® utskriven. Då var det enda preparatet som fanns av just denna sort (finns andra ADHD-mediciner som Strattera, Medicanette m.fl.. men de fungerar lite annorlunda). Concerta®  var patenterad! Och jag svarade så bra på den! Men alltefter tiden gick så kunde fler läkemedelsföretag använda patentet och göra liknande och billigare medicin t.ex. Methylphenidate. Och denna medicin fick jag då apoteket helst ger ut den billigare varianten. Jag har ätit nästan enbart den (förutom antideppressiv och andra mediciner för magen) sedan ca 1 år och jag har upplevt sämre resultat! Och tagit upp detta. Min fd psykiatrisjuksköterska L tog det på allvar och skrev in i journal och jag tog upp med dr! Men dr påstod att det inte är någon som helst skillnad.

Vad används det för

Concerta används för att behandla ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorders).

  • Det används hos barn och ungdomar i åldrarna 6 till 18 år.

  • Det används enbart efter att andra läkemedelsfria behandlingsmetoder har prövats, så som samtalsterapi och beteendeterapi.

Concerta används inte för behandling av ADHD hos barn som är yngre än 6 år eller för påbörjande av behandling hos vuxna. Om behandlingen påbörjades vid en yngre ålder kan det vara lämpligt att fortsätta med Concerta när du blir vuxen. Din läkare kommer att ge dig råd om detta.

Hur det fungerar

Concerta förbättrar aktiviteten i vissa områden i hjärnan, vilka är underaktiva. Läkemedlet kan bidra till att förbättra uppmärksamhet (att behålla uppmärksamheten), koncentrationsförmåga och att minska impulsivt beteende.

Läkemedlet ges som en del i ett behandlingsprogram, som vanligtvis består av:

  • Psykologisk terapi

  • Utbildning

  • Social terapi

Det förskrivs endast av läkare som har erfarenhet av beteendeproblem hos barn och ungdomar. Trots att det inte finns något botemedel mot ADHD, kan tillståndet hanteras genom att använda sig av behandlingsprogram.

http://www.fass.se/LIF/product?userType=2&nplId=20021101000311

Har ju sedan en månad en annan psykiatrisjuksköterska E (omstrukturering på öppenpsykiatrin) och även denna sköterska tog mina problem på allvar och fixade mer eller mindre akuttid hos dr. Och denna dr var verkligen bra… här kan ni läsa mer om detta mötet

Igår hämtade jag ut mina mediciner… har haft lite annat trassel som gjort att jag inte haft möjlighet förrän igår att hämta ut! Och jag säger att ja Concerta® är bra! Men att ta full dos på morgonen och ingen på em vet jag inte om det är såå bra… behöver den höga dosen på morgonen tror jag, men påfyllning på em. Så samtal till E på måndag för en vidare kontakt med dr om detta får det bli! Ska äve n kolla lite med C på boendestöd om det. Hon har följt mig med och UTAN medicin. Hon vet hur jag är!

Fick ju även Melatonin utskriven för min dåliga sömn! Har inte riktigt sett effekt ännu… så nytt! Men det märks nog snart om den ger effekt eller ej! Oftast ges den under läkemedelsnamn Circadin!

Melatonin är ett kroppseget hormon som produceras i tallkottkörteln. Hormonet melatonin deltar i kroppens sömnreglering.

Den aktiva substansen i Circadin, melatonin, tillhör en grupp av naturliga hormoner som tillverkas av kroppen.

Circadin används ensamt vid korttidsbehandling av primär insomni (ihållande svårigheter att somna eller att fortsätta att sova, eller dålig sömnkvalitet) hos patienter som är 55 år och äldre. ”Primär” betyder att sömnlösheten inte har någon känd orsak, såsom eventuell medicinsk, psykisk eller miljömässig orsak.

Men jag mår så mkt bättre! De sk karusellerna har lugnat sig! Nyss tog jag mitt Melatonin och ska strax krypa till kojs och sova! Imorgon ska vi ut och resa med HRF.

some_text
Continue Reading

10. #Mittiveckanpepp

#Mittiveckanpepp
Idag skulle hag behöva pepp. Efter lite sovmorgon kände jag mig på topp. Gjorde mig i ordning och drog till stan och uträttade ärenden och stooorhandlade! Hem packa in kyl o frysvaror och sen ordna lunch. Plockade in torrvarorna sen. Dock var orken bortblåst… Min plan var att åka till studion, sätta mig och ringa och boka. Men fick bli kaffe hos farmor istället och massa pepp från henne. Tack!

Men var ju er jag skulle peppa… Eller hur? Hittade en grej hos en vän häromdagen! Säger rätt mkt!


Vill även uppmana er att när ni ser er i spegeln på morgonen. Säg uppmuntrande och snälla saker till dig själv. Oavsett hur ful och dum du känner dig. Skulle någon annan säga elaka saker till dog blir du ju arg och ledsen men att va elak mot sig själv är tydligen ok? Näe inte nu längre. Tro på dig själv!

some_text
Continue Reading