MammaKaos utmanar 10 april: Funktionsnedsättningar

aprilutmaning

Har du någon/ några funktionsnedsättning/ar? Eller har någon i din närhet funktionsnedsättning? Eller jobbar du med funktionsnedsatta människor? Hur påverkar det dig/ er? Hur ser du på funktionsnedsatta? Är du en sån som tycker det borde vara som för 40-50 år sen när alla funktionsnedsatta fick bo på instutioner eller tycker du att de är lika mycket människor och är värda att få vara med icke funktionsnedsatta?

Jag har alltid haft funktionsnedsättningar omkring mig. Hörselskador, MS, Ulcerös Colit har jag i min närhet och jag är uppvuxen med det. Min far har haft hörapparat så länge jag lan minnas. När jag gick i skolan fick jag ofta frågan vad det var för konstigt pappa hade i öronen. Konstigt? Vaddå konstigt? Han hade inget konstigt i sina öron… Eller??? Till slut fattade jag att det var hörapparaterna! Det va inget som helst konstigt för mig! Jag var van! Och likadant med rullstolsburna jag är van sen jag var liten då min mormor använt rullstol sen jag va liten. 

Jag själv lever med funktionsnedsättning och jag har en son med funktionsnedsättning! Båda har nedsättningar inom NPF, Neuropsykiatriska funktionshinder. 

Ibland verkligen hatar jag våra nedsättningar, som nu tex med alla läkarbesök som varit. Många läkare tex pratar till mig istället för till Walther bara för att Walther inte svarar dom på tilltal pga osäkerhet och otrygghet. Eller att de inte orkar vänta på hans svar! Han stänger av i vissa situationer. Och ja, jag tycker det är tufft och jobbigt! Och jag får oftast svara åt honom. Först frågar jag samma fråga som dr ställt. Och har jag tur är det ja/ nej fråga som ställs och kan få nåt svar som en min eller huvudrörelse om man inte fått ett svar verbalt. Ibland får jag svara ändå! Men jag uppskattar om de pratas till honom så han är delaktig! Likaså om det är mycket folk, eller väntetid nånstans är ju situationer som han oxå stänger av och blir okontaktbar!

Men jag älskar honom! Mitt barn, mitt kött och blod! Jag bar han i min mage i 8 månader (ja han föddes 4v för tidigt), jag skrek av smärta när han föddes, likafort glömde jag den när han var född. Han är underbar! 

För mig har min funktionsnedsättning ställt til det mer! Jag kan inte acceptera att min arbetsförmåga är som den är och att jag tvingats till sjukersättning! Känner mig nedvärderad och lat! Jag vill ju göra så mycket, men jag är begränsad! Sen handlar det inte bara im min adhd och min atypiska autism. Jag har panikångest och utmattningssyndrom och det ör väl det som begränsar mig tyvärr:/ 

Jag tycker funktionsnedsatta varesig det är fysiskt, psykiskt, lätta eller grava funktionsnedsättningar är en tillgång för samhället! Det visat och lär folk att inte ta livet för lätt! Alla har inte lika lätt som andra! Alla kan inte gå och handla själva, eller kanske ens äta själva, gå på toaletten mm och det finns folk som gnäller för minsta småsak ( även jag…. Tyvärr)! Funktionsnedsatta är människor oxå och som lär oss om livet! Ta inte saker för givet! Imorgon kanske det är du som inte kommer in i affären pga det där trappsteget som gör att du inte får in rullstolen själv. Eller så klarar du inte att gå in i den där butiken för att de spelar musik och dina hörapparater tar in allt ljud och det skär i öronen. Stäng av apparaterna tänker du…. Ja men då hör du ju inte va folk säger eller vad expediten säger till dig! 

Att ha en nedsättning ger både begränsningar och möjligheter. Man får kämpa om man vehöver hjälp! Men många gånger är hjälpen ovärderlig! Det finns en lag som i höstas fyllde 20år! En lag som gjort att många funktionsnedsatta gått ett bättre liv, en lag som det ständigt arbetas med för att förbättra gör oss funktionshindrade: LSS- Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade! En fantastisk lag när den använda på rätt sätt och de som tolkar den tolkar den rätt!

Hade jag inte tillhört LSS hade jag inte fått delta i BK Tranans verksamhet! Hade Walther inte tillhört LSS hade vi inte fått avlastning via dom utan fått gått via socialtjänsten. Något som garanterat varit både mycket mer tidskrävande, omständigt och jobbigt! Alla med funktionsnedsättning har inte rätt till LSS, du måste tillhöra olika personkretsar!

Syftet med lagen är att människor med funktionsnedsättningar ska få det stöd som behövs för att kunna leva ett så självständigt liv som möjligt.

LSS är en så kallad rättighetslag. Det betyder att man kan kräva de rättigheter som finns i lagen i domstol.

Vem omfattas av lagen?

I LSS beskrivs vilka personer som omfattas av lagen och de delas in i så kallade personkretsar. Det finns tre personkretsar med olika bedömningsgrunder eller kriterier som ska vara uppfyllda för att man ska få stöd enligt LSS:

1. personer som har utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd
2. personer med stora begåvningsmässiga funktionsnedsättningar som inte går över
efter en hjärnskada i vuxen ålder
3. personer med andra fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som inte beror på normalt åldrande och som finns kvar under lång tid.
Bedömningen av personkrets 1 och 2 görs utifrån den diagnos man har fått.
I personkrets 3 måste funktionsnedsättningen vara så stor att den orsakar betydande svårigheter i det dagliga livet. Det innebär att man inte på ege
n hand klarar vardagssysslor som att klä på sig, laga mat, förflytta sig, kommunicera med omgivningen, eller andra liknande saker utan behöver hjälp regelbundet under lång tid. Diagnosen, orsaken eller graden av funktionshinder saknar betydelse i bedömning av personkrets 3.
Tio olika typer av stöd

LSS innehåller tio olika typer av hjälpinsatser. Insatserna är:

  • rådgivning och annat personligt stöd
  • personlig assistans
  • ledsagarservice
  • kontaktperson
  • avlösarservice i hemmet
  • korttidsvistelse utanför hemmet
  • korttidstillsyn för ungdomar över tolv år
  • bostad i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet
  • bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna
  • daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd och hjärnskador som man har fått i vuxen ålder.

I princip betalar man inget för de särskilda hjälpinsatserna. Om man bor i bostad med särskild service får skäliga avgifter tas ut för hyra, fritidsaktiviteter och kulturella aktiviteter. Om man har barn som bor i familjehem eller liknande ska man som förälder betala barnets kläder, fritidsverksamhet och liknande.

De personer som utför hjälpinsatser, till exempel en personlig assistent, har tystnadsplikt och får inte avslöja något om förhållandena hos den som får hjälpen

Enligt lag, Lex Sarah, är alla som arbetar med hjälpinsatser inom LSS skyldiga att anmäla missförhållanden och risk för missförhållanden i verksamheten.

Rådgivning och annat personligt stöd

Genom landstinget kan man få allmänt stöd och rådgivning av till exempel en kurator, psykolog, dietist, sjukgymnast, logoped eller arbetsterapeut. Läkarinsatser ingår inte i LSS, utan de får man som alla andra enligt reglerna i Hälso- och sjukvårdslagen.

Personlig assistans

Om man har en funktionsnedsättning ska man själv kunna anställa, eller genom kommunen få, en eller flera personliga assistenter som hjälper till med måltider, förflyttning, personlig hygien, personlig service och daglig gemenskap.

Ledsagarservice

Man kan få ledsagarservice som en tillfällig hjälp för kontakter ute i samhället, till exempel om man behöver besöka en vårdinrättning. Ledsagarservice är mest till för den som inte har så omfattande funktionsnedsättning att en eller flera personliga assistenter behövs.

Kontaktperson

Man kan få en kontaktperson som ska vara med som stöd och hjälp i samband med till exempel fritidsaktiviteter och vid kontakter med myndigheter då det inte krävs specialiserad juridisk kompetens. Kontaktpersonen ska även vara allmänt sällskap.

Avlösarservice i hemmet

Denna stödinsats ger avlastning för anhöriga eller familjehemsförälder så att de kan få tid för sig själva, till exempel en semesterresa.

Korttidsvistelse utanför hemmet

Barn med funktionsnedsättning har rätt till en tids vistelse i ett särskilt korttidshem, hos en stödfamilj, på ett sommarläger eller liknande. Tanken med den här insatsen är att den som har funktionsnedsättning ska få miljöombyte samtidigt som anhöriga får avlastning och vila.

Korttidstillsyn för ungdomar över tolv år

Ungdomar över tolv år med omfattande funktionsnedsättningar har rätt till korttidstillsyn utanför hemmet före och efter skolans slut samt under lovdagar, studiedagar och sommarlov.

Anpassat boende för barn och ungdomar

Barn och ungdomar som har så stora behov av hjälp att de inte kan bo hos sina föräldrar har rätt till boende i bostad med särskild service. Det kan till exempel vara gruppboende eller boende i familjehem.

Anpassat boende för vuxna

Om man är vuxen och har funktionsnedsättning har man också rätt till anpassat boende. De tre olika formerna av boende är:

egen bostad som har anpassats men som inte har någon fast personal

servicebostad med viss service och vård dygnet runt

gruppbostad som alltid är bemannad med personal och som ska klara av hela behovet av stöd.

Daglig verksamhet för den som är i yrkesverksam ålder

Om man är i yrkesverksam ålder och har en funktionsnedsättning kan man få arbeta med lämpliga sysslor på ett dagcenter eller annan arbetsplats, till exempel inom den kommunala äldreomsorgen. Man brukar få en viss lön.

Det finns också de med funktionsnedsättning som klarar av att arbeta utan att en arbetsplats behöver anpassas. Det handlar om att hitta en arbetsplats som passar den funktionsnedsättning som man har, till exempel autism. (1177.se)

Det är olika hur LSS ser ut från kommun till kommun. Hur det ser ut i just din kommun får du reda på via kommunens hemsida elle kommunkontoret i din kommun!

Är du inskriven på habilitering kan du via dom hjälp med att få en kontakt med en LSS-handläggare om behov finnes. 

När det gäller hörselskador så vill jag dementera en sak. Att ha en hörselskada behöver inte betyda att man har en hörselnedsättning! En hörselskada kan va: Tinnitus, Menieres, ljudöverkänslighet för att nämna några. Men det är väldigt vanligt att man har någon/några av ovanstående OCH en hörselnedsättning! Läs mer om detta på HRFs hemsida.

Har du frågor om våra nedsättningar, hörselfrågor eller LSS så kontakta mig gärna så försöker jag gärna svara på det!

  

some_text

You may also like

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *