#Maxword nr 18

Hej ​Detta är en del av sweetwords och maxarnas utmaning #Maxword

Nr 18 – En oförglömlig resa!
Vet egentligen inte vilken resa jag ska skriva om, men jag väljer min inre personliga resa!Sen jag var barn har jag fått höra att jag haft svårt att sitta still, pratat mycket och haft problem med koncentrationen.Vid 15 års ålder fick jag en stämpel DAMP ”Deficits in attention, motor control and perception” , ja jag säger stämpel! För så kände jag det! Jag fick veta att jag hade något som heter DAMP! Men inte va det var eller hur jag skulle lära mig leva med det! Det tog MÅNGA år innan jag accepterat det och lärt mig vad det var och kunde hantera det! Jag hade dock väldigt bra lärare som stöttade och gjorde det de kunde både i högstadiet och i gymnasiet!Sen att det var tufft med jobb, vänner och umgänge däremellan får jag väl lära mig av.Inte förrän 2011 när jag träffade den berömda väggen började jag be om hjälp att komma vidare med min DAMP, som då istället hette ADHD ”Attention Deficit Hyperactivity Disorder”! Oh cedn dr som då tog hand om mig skickade omgående en remiss för utredning. Dock tog det mer än 3 år och en massa turer med arbetsträning och arbetspsykolog som också skickade papper på att jag skulle utredas snarast möjligt! Till slut i augusti 2014 fick jag mina diagnoser. Atypisk Autism och ADHD. Jag kunde då tänka bort det där med stämpeln! Jag visste vad det var och jag fick hjälp med att hantera saker och ting! Jag fick då också min medicinering och ett nytt liv började verkligen! Dock såg jag inte när mina energireserver tog slut, och jag fick en lååång period med massa panikattacker och dåligt mående! Jag var sjukskriven och livet var bara skit! Året efter fick jag ännu en för mig stämpel! Försäkringskassan, läkare och personalen där jag arbetstränade dömde att jag inte kunde jobba och jag fick hel sjukersättning! Fruktansvärt! Kände mig så oerhört obehövd!Jag ville ju jobba! Jag ville verkligen inget annat!Sommaren 2016 kom jag i kontakt med Mary Kay! Och ett halvår senare hade livet saktare med säkert vänt till något positivt! Och nu ytterligare några månader senare är jag gladare och piggare och jag vet vad jag vill även om jag har en lång väg att gå dit! Men jag KAN!Min resa från barndom tills nu har varit en brokig väg och utan vissa personer hade jag inte klarat det! I skolan fanns Katrin och de andra lärarna, sen så klart min familj på sitt vis, min fd ssk Laila, min boendestödjare Carola, personalen på Alfhem, min Sales Director Katarina, mina kollegor i Beauty Sisters… ni är många som funnits där under min resa – mer eller mindre! Och även om jag sällan säger det så är jag så glad och tacksam att ni finns där!TACK!

Michaela Lejonbergs foto.Michaela Lejonberg, Fristående Hudvårdskonsult

  • 01 – Berätta något speciellt om dig
  • 02 – Vad längtar du till
  • 03 – Bästa artisten
  • 04 – Jag som liten
  • 05 – Ett smultronställe
  • 06 – Bäst på Netflix
  • 07 – En konsert att minnas
  • 08 – Bild på ett fint djur i din närhet
  • 09 – Nämn en nostalgiserie
  • 10 – Ett speciellt sommarminne?
  • 11 – Nämn ett lyckopiller för dig
  • 12 – Varför blev det blogg?
  • 13 – Vilken hårfärg har du trivts bäst i
  • 14 – Nämn en dålig egenskap
  • 15 – Bästa doften du vet ;
  • 16 – Ett hett tips från dig.
  • 17 – Du och en gammal vän
  • 18 – En oförglömlig resa
  • 19 – Favorit på gottebordet
  • 20 – En To do lista
  • 21 – Bästa köpet
  • 22 – Så fick du ditt namn
  • 23 – Favoritårstid
  • 24 – Något som inspirerar 
  • 25 – Jag vill förändra…
  • 26 – En blogg att hylla
  • 27 – Vad önskar du att du hade?
  • 28 – Snyggaste kändislistan
  • 29 – Ett gott recept
  • 30 – Fem dagliga rutiner
  • 31 – Nämn något från mars 2016
  • some_text

    You may also like

    Kommentera

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *