Måndagen den 18 april 2005 gjorde vi ett graviditetstest som visade positivt! Vi hade försökt till och ifrån under 6 månader att skaffa barn. Jag var arbetslös och vi sa att blir det barn så blir det. Jobbade inte aktivt på det. Men barn blev det! Jag var i vecka 5+0 när vi testade.

Började redan några dagar innan vi testade att må lite illa. Samma dag vi testade positivt så var vi och handlade och jag höll på att kräkas av när jag skulle plocka ner lök i en påse, det luktade såå vidrigt av löken! Och NEJ det var inte något fel på löken! Men just den doften klarade jag bara inte av under hela graviditeten. Ett par dagar senare besökte vi ungdomsmottagningen för att prata med barnmorskan där och göra ett test till, även det var positivt och barnmorskan grattade oss så mycket och sa att vi skulle kontakta mödravårdscentralen istället. Och det gjorde vi!

Den 30 maj var det inskrivning på mödravårdscentralen i Falköping, där vi då bodde. Barnmorskan vi fick hette Margareta. Vid första besöket togs det prover och vikt! Detta var i vecka 11+0

Den 13 juli var det dags för ultraljud. Jag var enligt sista mensen i vecka 17+2 men ultraljudet visade på vecka 15+5.

I slutet på augusti i vecka 22+0 var det dags för första besöket hos vår barnmorska i Tidaholm. Mahin hette hon. Samtidigt började jag läsa på Hjo Folkhögskola. Jag hade ont av foglossning.

Under September månad startade vi föräldrautbildningen. Vår grupp hette Brittsommar och leddes av Karin.

I början av November bytte vi barnmorska, vi var inte nöjda med den vi hade så vi bad om att få en annan, fick Anita istället och det var kul, för henne gick min mamma hos när hon väntade mig. Så det kändes jättetryggt att ha en barnmorska med så lång erfarenhet. Ungefär vid denna tidpunkten började jag få förvärkar. I mitten på november i vecka 33+5 så hade jag rätt mycket sammandragningar och min barnmorska ville sjukskriva mig. Jag tyckte att det inte behövdes. Jag gick i skola, vi hade i princip bara redovisningar kvar och alla inlämningar jag hade var klara och inlämnade. Så vi bestämde att jag skulle gå ett par veckor till och se hur det gick.

Måndagen den 28 november släppte slemproppen, jag trodde inte att något skulle ske, det kunde dröja upp till 4 veckor innan något händer hade vår barnmorska sagt på föräldragruppen. Så jag åkte till skolan.

Torsdagen den 1 december, 35+5 var vi hos barnmorskan på kontroll. Jag hade massor av onda sammandragningar. Anita frågade mig om jag känt av någon vattenavgång, och NEJ det hade jag ju inte! Hon upplevde magen väldigt spänd och trodde inte att det skulle dröja så långt innan vi skulle få barn, hon trodde knappt vi skulle klara helgen innan bebisen skulle komma! Trodde inte ett skit på henne! Det var ju 4 veckor kvar innan förlossning Jag skulle minsann gå över 2 dagar och vara först ut 2006! Det hade jag bestämt mig för sen innan! Sådeså! Ack så fel vi hade och så rätt Anita hade! Hon hade svårt att känna barnets huvud och tyckte det verkade ligga uppåt, så hon hämtade vad hon kallade deras uråldriga Ultraljudsapparat för att kolla hur barnet låg och sa när hon såg bebisen på skärmen “Åh du din Pajas, du ligger ju rätt!”, vi skrattade gott! Det visade sig att barnets huvud låg så långt ner att hon inte kände det ordentligt!

Vi åkte hem och åt mat och tog det lugnt. Jag stickade på bebisens tröja den var ju nästan klar. Men den hann aldrig bli klar för på natten startade den 33 1/2 (från vattenavgång) långa förlossningen och den kan ni läsa om här!